Vad säger EU?
Frågor och svar
Vad är arbetsrelaterade belastningsskador?
Vad är arbetsrelaterade belastningsskador i nacke, skuldror, armar och händer?
Hur stor är utbredningen av belastningsskador?
Vilka faktorer kan öka risken för belastningsskador?
Inom vilka yrken löper man störst risk?
Vilka sektorer är mest drabbade?
Finns det lagstiftning och standarder för att förebygga belastningsskador?
Hur skall man bedöma riskerna för belastningsskador?
Hur förebygger man belastningsskador?
Vilka faktorer bör uppmärksammas vid beslut om förebyggande åtgärder?
Vad är arbetsrelaterade belastningsskador?
Belastningsskador är försvagningar i den kroppsliga strukturen, i t.ex. muskler, leder, ligament, nerver eller lokala blodcirkulationssystem, som främst uppstår eller förvärras av att arbetsuppgifter utförs och av effekterna av den direkta arbetsmiljön där arbetet utförs.
De flesta arbetsrelaterade belastningsskador är kumulativa skador som uppstår vid ensidigt upprepat arbete med hög eller låg belastning under en lång tidsperiod. De kan emellertid även utgöras av akuta skador, såsom frakturer, som uppstår vid en olycka.
Det är främst rygg, nacke, skuldror, armar och händer som drabbas av dessa skador, men höfter, ben och fötter kan också drabbas. Vissa belastningsskador, t.ex. karpaltunnelsyndrom i handleder, är utmärkande på grund av att de har väldefinierade tecken och symptom. Andra belastningsskador är däremot svårdefinierbara eftersom de enbart utgörs av smärta eller besvär utan tydliga bevis på en särskild skada.
Vad är arbetsrelaterade belastningsskador i nacke, skuldror, armar och händer?
Belastningsskador i nacke, skuldror, armar och händer är försvagningar i den kroppsliga strukturen, i t.ex. muskler, leder, ligament, nerver eller lokala blodcirkulationssystem, som främst uppstår eller förvärras av att arbetsuppgifter utförs och av effekterna av den direkta arbetsmiljön där arbetet utförs.
De flesta av dessa skador är kumulativa skador som uppstår vid ensidigt upprepat arbete med hög eller låg belastning under en lång tidsperiod. De kan emellertid även utgöras av akuta skador, såsom frakturer, som uppstår vid en olycka.
Dessa skador kan drabba nacke, skuldror, armar och händer. Vissa belastningsskador, t.ex. tendinit, karpaltunnelsyndrom, vita fingrar på grund av vibration och thoraxapertursyndrom, har väldefinierbara tecken och symptom medan andra utgörs enbart av mer svårdefinierade smärtor, besvär, domningar och stickningar.
Belastningsskador i nacke, skuldror, armar och händer kallas ibland för sträckningar och påfrestningar, förslitningsskador (RSI) eller kumulativa skador.
Hur stor är utbredningen av belastningsskador?
- Belastningsskador är det vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemet i EU-27: 25 % av de europeiska arbetstagarna uppger att de lider av ryggont och 23 % av muskelvärk.
- 62 % av arbetstagarna i EU-27 utför ensidiga upprepade hand- och armrörelser under en fjärdedel eller mer av arbetstiden, 46 % arbetar i smärtsamma och tröttsamma ställningar, 35 % utför lyft eller hanterar tunga bördor.
- Kvinnor är i allmänhet mindre utsatta för fysiska riskfaktorer. Hand- och armrörelser samt smärtsamma och tröttsamma ställningar är emellertid lika vanligt hos kvinnor som hos män.
- I vissa risksituationer, t.ex. vid lyft av personer, är kvinnor betydligt mer utsatta än män, med 11 % respektive 6 % av sådana uppgifter under en fjärdedel eller mer av arbetstiden.
- Belastningsskador är kostsamma på grund av sina direkta kostnader för försäkring, ersättning, sjukvård och administration samt indirekta kostnader för förlorad produktivitet.
Vilka faktorer kan öka risken för belastningsskador?
Olika grupper av faktorer kan öka risken för belastningsskador, bland annat fysiska och biomekaniska faktorer, organisatoriska och psykosociala faktorer samt individuella och personliga faktorer. De olika faktorerna kan agera enskilt eller gemensamt.
Fysiska faktorer:
- Användning av muskelkraft genom att t.ex. lyfta, bära, dra, skjuta eller använda verktyg.
- Ensidiga upprepade rörelser.
- Felaktiga och statiska ställningar, t.ex. med händerna ovanför skuldrorna eller arbete i stående eller sittande ställning under längre tid.
- Lokal hoptryckning av verktyg och ytor.
- Vibrationer.
- Kyla eller extrem värme.
- Dålig belysning, vilket t.ex. kan orsaka en olycka.
- Hög ljudnivå, vilket t.ex. kan orsaka kroppsspänningar.
Organisatoriska och psykosociala faktorer:
- Krävande arbetsuppgifter, brist på kontroll över utförda uppgifter och låg nivå av självbestämmande.
- Låga nivåer av arbetstillfredsställelse.
- Ensidigt, monotont arbete i hög takt.
- Brist på stöd från kollegor, arbetsledare och ledning.
Individuella faktorer:
- Tidigare sjukdomshistoria.
- Fysisk kapacitet.
- Ålder.
- Fetma.
- Rökning.
Inom vilka yrken löper man störst risk?
Det föreligger risker inom alla yrken, men de som löper störst risk är följande:
- Jordbrukare, skogsbrukare och fiskare.
- Byggnadsarbetare.
- Snickare.
- Chaufförer.
- Sjuksköterskor.
- Lokalvårdare.
- Gruvarbetare.
- Maskinoperatörer.
- Hantverkare.
- Skräddare.
- Anställda inom detaljhandeln.
- Hotell-, restaurang- och cateringanställda.
- Sekreterare och datainmatare.
- Lastare och avlastare.
Vilka sektorer är mest drabbade?
De mest drabbade sektorerna är jordbruk och byggnadsverksamhet både vad gäller fysiska risker och klagomål avseende belastningsskador. Inom alla sektorer föreligger det emellertid risker.
Finns det lagstiftning och standarder för att förebygga belastningsskador?
De europeiska rättsliga kraven avseende belastningsskador inbegriper internationella konventioner och standarder, EU-direktiv och europeiska standarder.
Internationella Arbetsorganisationen (ILO) har utfärdat flera konventioner på internationell nivå om belastningsskador. Ett visst antal stater var tvungna att ratificera dessa konventioner innan de blev rättsligt bindande.
Flera direktiv har publicerats på europeisk nivå med direkt eller indirekt anknytning till belastningsskador. Ett EU-direktiv måste införlivas i den nationella lagstiftningen i varje medlemsstat innan det träder i kraft där. I ett direktiv fastställer man i allmänhet de målsättningar som skall uppnås av medlemsstaterna, men valfrihet ges för hur man skall uppnå dem. Dessa direktiv kompletteras av en rad EN-standarder som avser detaljer och gör det möjligt att genomföra nämnda direktiv.
Internationella organisationen för standardisering (ISO) har publicerat internationella standarder om ergonomiska krav för arbetsplatserna, metoder för riskbedömning och andra aspekter med anknytning till belastningsskador
Ytterligare information finns på European legal requirements relating to work-related MSDs (Europeiska rättsliga krav om arbetsrelaterade belastningsskador).
Hur skall man bedöma riskerna för belastningsskador?
Arbetsgivarna skall enligt lag bedöma arbetsplatsens risker och vidta åtgärder för att kunna garantera en säker arbetsmiljö för arbetstagarna och andra som skulle kunna skadas. Riskbedömningar utgör en hjälp för att identifiera farliga arbetsplatser samt personer som befinner sig i en risksituation och för att besluta om vilka lämpliga förebyggande åtgärder och vilken övervakning av risker som behövs. Det är nödvändigt att samarbeta med arbetstagarna för att med framgång kunna utföra riskbedömning och övervakning av risker.
En riskbedömning som utförs stegvis skall omfatta följande:
- Fastställ riskerna: Gör en genomgång av det arbete som utförs och fastställ alla risker och kombinationer av risker som kan leda till belastningsskador. Inled en dialog med arbetstagarna och arbetsledarna och gör dessa delaktiga i riskbedömningen. Ge dem även information om resultat och åtgärder som bör vidtas.
- Fastställ vem som riskerar att bli skadad och på vilket sätt: Gör en genomgång om vem som riskerar att bli skadad utan att bortse från halvtidsanställda och tillfälligt anställda samt underleverantörer som tillhandahåller tjänster till företaget. Gör arbetstagarna och arbetsledarna delaktiga i riskbedömningen och ge dem information om åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna.
- Bedöm riskerna och fatta beslut om åtgärder: Gör en genomgång om hur exponering för de risker som identifierats kan leda till belastningsskador och om vad som bör göras för att avlägsna eller minska dessa risker.
- Övervaka riskerna och se över förebyggande åtgärder. När en betydande ändring utförs på arbetsplatsen vad gäller utrustning, metoder, uppgifter eller något annat är det viktigt att kontrollera att det inte uppstår några nya risker som behöver kontrolleras.
Hur förebygger man belastningsskador?
Det är nödvändigt med en metod för en integrerad förvaltning för att förebygga belastningsskador. Denna metod bör omfatta både förebyggande av nya skador och bevarande, rehabilitering och återanpassning av arbetstagare som redan lider av belastningsskador.
Förebyggande av belastningsskador:
- Undvik riskerna för belastningsskador.
- Bedöm de risker som inte kan undvikas.
- Bekämpa orsakerna till belastningsskador vid källan.
- Anpassa arbetet till individen.
- Anpassa miljön till den tekniska utvecklingen.
- Ersätt det som är farligt med sådant som är ofarligt eller mindre farligt.
- Utveckla en konsekvent övergripande förebyggande policy för att undvika belastning på kroppen.
- Prioritera kollektiva skyddsåtgärder framför individuella.
- Ge arbetstagarna lämpliga arbetsinstruktioner. Behåll arbetstagare med belastningsskador på arbetsplatsen:
- Tillhandahåll rehabilitering.
- Återanpassa arbetstagare som lider av eller har lidit av belastningsskador till arbetet.
Vilka faktorer bör uppmärksammas vid beslut om förebyggande åtgärder?
När beslut skall tas om förebyggande åtgärder bör en lång rad av möjliga ändringar uppmärksammas:
- Arbetsplatsen – kan t.ex. arbetsmiljön förbättras för att undvika att arbetstagarna utför uppgifter som kräver användning av stor kraft i felaktiga, statiska arbetsställningar?
- Arbetsutrustning – är t.ex. verktygen ergonomiskt utformade? Kan elektriska verktyg användas för att minska den kraft som krävs för att utföra en uppgift? Kommer användningen av ett sådant verktyg att öka risken för att drabbas av hand- eller armvibrationer?
- Arbetstagarna – bör få utbildning för att lära sig mer om ergonomiska faktorer och om hur man känner igen och undviker osäkra arbetsförhållanden. Vidare måste arbetstagarna övertygas om varför det är viktigt att vara uppmärksam på förebyggande åtgärder och vad som händer om de inte följs. De skall även få information om fördelarna med att införa god praxis och goda arbetsmetoder för att minska skador och undvika förlorade löner.
- Arbetsuppgifter – ett av de viktigaste kraven är att minska de fysiska påfrestningarna i arbetet genom att minska nivåerna för kraftansträngning, ensidigt upprepade rörelser, felaktiga ställningar och/eller vibrationer. Detta kräver ofta att man börjar använda nya verktyg och nya arbetsmetoder.
- Arbetsledning – genom att t.ex. planera arbetet bättre eller införa säkra arbetssystem. Det kan vara möjligt att göra en ny fördelning av uppgifterna mellan arbetstagarna för att minska ensidigt upprepade rörelser, användning av händer med stor kraft samt böjning och vridning under lång tid.
- På den organisatoriska nivån – praktiska lösningar omfattar fastställande av lämpligt förhållande mellan arbete och vila för att minska trötthet samt organisering av avbrott och roterande arbetsuppgifter. På företagsnivå bör man främja antagandet av en policy för att utveckla en stark säkerhetskultur för att få större engagemang och delaktighet på hög nivå vid fastställande och kontroll av riskfaktorer för belastningsskador och för att förbättra åtgärder för säkerhet och övervakning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar