tisdag, oktober 10, 2017

Trävarukonjunkturen har varit uppåtgående de senaste 18 månaderna


Både svensk cellulosaindustri och trävaruindustri går på högvarv just nu, vilket leder till en mycket stark efterfråga på timmer och massaved och höga priser för landets 325 000 skogsägare.

Vi har det ovanliga läget i Sverige just nu att både sågverken och cellulosaindustrin går mycket bra och kör för fullt. Den globala produktionen av trävaror går på högvarv och svenska sågverk bekräftar att i stort sett alla marknader går bra.

Detta innebär en ökad efterfråga på timmer och i sin tur höga priser över hela landet.

Timmer är alltid viktigast för skogsägarens rotnetto men även massavedspriserna har höjts från syd till norr som en effekt av den kraftiga industriutbyggnaden. För landets 325 000 skogsägare betyder det att de går en ovanligt gynnsam höst till mötes.

Trävarukonjunkturen har varit uppåtgående de senaste 18 månaderna och historiskt sett brukar konjunkturen vika nedåt efter en sådan period. En fortsatt stark krona gentemot pundet och dollarn kommer dessutom att pressa sågverken på sikt.

Skogens årliga nettoexport har ökat från knappa 80 mdr SEK till dryga 90 mdr. Utan skogssektorn hade Sverige haft en negativ handelsbalans på uppemot 100 mdr SEK.

Den traditionella skogen och skogsindustrin befäster därmed sin betydelse för svensk ekonomi.


Källa: CISION


onsdag, juli 26, 2017

Modernisering av sågverket i Långasjö


Södra satsar drygt 100 miljoner kronor vid sågverket i Långasjö och vecka 30 är en milstolpe inom det stora investeringsprojektet. Då rivs den gamla sågen från 1982 ut för att ge plats åt en ny profileringslinje. Totalt arbetar 25 personer med nedmonteringen. Från vecka 44 ska det åter vara full produktion.
Investeringen innebär att sågverkets kapacitet kommer att öka från 280 000 kubikmeter till 360 000 kubikmeter. En kapacitetsökning som motsvarar 15 fler timmerbilar om dagen. 
För att nå dit byts den gamla klensågslinjen ut och ersätts med en ny profilerande cirkelsågslinje. Detta möjliggör att flödet genom sågen förenklas och effektiviseras. 
Dessutom byggs paketläggare med ströhantering, en helt ny virkestork och ett nytt magasin på 8000 kvadratmeter.

Källa: Södra

torsdag, maj 04, 2017

Korslimmat trä, limträ, skruv och spik

Välkommen att delta vid seminariet fyllt med inspirerande föredrag, mässa och mingel. Under dagen (Tisdagen 23 maj 2017) kommer tillverkare och leverantörer av KL-trä, limträ, skruv och spik, beslag och projekteringsverktyg att finnas på plats. Ta chansen att lära dig mer om KL-trä och materialets alla möjligheter.

Korslimmat trä, KL-trä, är ett innovativt material med en starkt ökande marknadsandel inom det moderna byggandet. Världen över finns spektakulära byggnader som visar på KL-träets mångfald och förträfflighet.

Expertis och fördjupande kunskap kan göra skillnad. Svenskt Trä har komponerat ett program med framstående föredragshållare inom prioriterade områden för byggande i KL-trä. Allt för att ge dig en bredare plattform att stå på inför framtida uppdrag.

Inbjudan riktar sig till dig som är projektör, konstruktör, arkitekt eller student.

Svenskt Trä lanserar en helt ny handbok med fakta och projektering av KL-träkonstruktioner.


Källa: www.svenskttra.se/ibit2017-1 


torsdag, april 06, 2017

Träbaserade skivor för bygge och inredning

Träbaserade skivor är ett mångsidigt bygg- och inredningsmaterial. I byggnader används skivor till golv, väggar och tak. 

Skivor används även till möbler och i tunna skivor för baksidor till uppstyvning av bokhyllor. 

I inredning förekommer skivor som skåpsidor, skåpluckor eller bänkytor. 

Skivorna framställs från trämaterial i form av stavar, faner, spån eller fibrer. Skivor tillverkas enligt olika standarder. 

För CE-märkta byggskivor framgår huvudändamålet av märkningen (golv, vägg eller tak).

Källa: Skivor



lördag, december 10, 2016

Ny Teknik om Smartare Industriellä Företag

Digitaliserade fogningsprocesser, robotisering och 3d-printning av verktyg. De åtta projekten är del i strategin som ska göra svensk industri smartare.


Sverige ska bli ett av de ledande länderna i världen inom digitaliserad industri. Regeringens strategi för smart industri ska stärka företagens konkurrenskraft.

Som en del i detta arbete har Vinnova fått regeringens uppdrag att göra insatser för att främja digitaliseringen av svensk industri.

Inom Vinnovas ”Den smarta digitala fabriken” ska industriföretag, forskningsinstitut och universitetsforskare samverka för att stärka nyindustrialisering och uppkopplad industri.

Det är klart med åtta nya projekt som får finansiering med sammanlagt 31 miljoner kronor över två år. Industriföretagen som deltar bidrar med minst lika mycket.


Källa:  Ny Teknik

 

söndag, november 20, 2016

Skogsprogram kan bli språngbrädan till en växande bioekonomi.

Sveriges nationella skogsprogram kan bli språngbrädan till en växande bioekonomi. Tre viktiga åtgärder är att utreda artskyddsförordningen, begränsa hur mycket skog som får undantas från brukande och ett samhällskontrakt för en växande bioekonomi, skriver Torgny Hardselius och Jonas Eriksson från Norra Skogsägarna.



Skall det nationella skogsprogrammet bli en språngbräda till visionen om en växande bioekonomi som bidrar med jobb och hållbar tillväxt i hela landet?

Tillväxtanalys och Statistiska centralbyrån uppskattar i en ny analys att bioekonomin står för 11,3 procent av Sveriges BNP och 22,9 procent av den totala varuexporten. För att bioekonomin ska fortsätta att växa måste mer satsningar göras på forskning och innovationer.

Få branscher kräver samma långsiktighet som skogen. Den långa omloppstiden i skogen innebär att brukandet sker med omtanke för kommande generationer.

Samhället måste därför skapa enkla, långsiktiga och förutsägbara regelverk. Skogsägare måste veta att investeringar som görs i form av föryngringar och skogsvård senare kan skördas.

Skogsproduktion är Sveriges internationella bidrag för att vända den globala uppvärmningen. Genom ett aktivt skogsbruk, där råvaran används för att substituera fossila produkter med biobaserade material, har Sverige möjlighet att exportera klimatnytta till länder som saknar dessa förutsättningar.

Källa: Altinget




fredag, oktober 28, 2016

Skogen är nyckeln till en utvecklad bioekonomi

Sverige har kommit långt i omställningen och utvecklingen av den biobaserade ekonomin måste fortsätta.

Varje kubikmeter skog som tillförs samhället, och ersätter produkter av fossilt ursprung, minskar utsläppen av koldioxid med cirka 500 kilo.

Enligt en studie från SLU gör detta att 60 miljoner ton koldioxid per år inte släpps ut i atmosfären.

Det är mer än samtliga utsläpp av koldioxid i Sverige, men det räknas inte in i den officiella statistiken. Det mesta av denna klimatnytta exporteras i form av förädlade skogsprodukter.

Konsumenter efterfrågar i dag miljö- och klimatcertifierade produkter så det gröna mervärdet skulle kunna marknadsföras mycket mer.

Som skogrikt land är det vår skyldighet att fortsätta utveckla vårt skogsbruk och vår skogsindustri för att bidra till utvecklingen av bioekonomin, både för oss själva och för länder med sämre förutsättningar.

En tro hos skogsägarna i Norrbotten om ökad efterfrågan bör stimulera tillväxtbefrämjande åtgärder.
Vi får då mer råvara och kan leverera än mer klimatnytta. Vidare så bör vi verka för en ökad inhemsk förädling av sågade trävaror samt ett ökat byggande i trä.

Stimulera också fortsatt utveckling och investeringar i produktion av nya biobaserade material, kemikalier, biodrivmedel och andra energibärare.

Det finns starka synergier mellan den etablerade skogsindustrin och nya innovativa produkter.

Källa: Piteå-Tidningen


onsdag, september 21, 2016

Där ingen lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka

Regeringen investerar i det som bygger Sverige starkt. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg bygger grannen ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka. Fler ska jobba, skolresultaten ska vändas och klimatutsläppen ska minska.


Under flera år har svensk produktivitet och konkurrenskraft sjunkit. Underskotten i statens finanser har vuxit. Arbetslösheten har ökat. Klyftorna har vidgats. Skolresultaten har fallit. Miljöarbetet har prioriterats ned.

Men nu har arbetet inletts för att vända utvecklingen. Målet är högt ställt. Sysselsättningen och antalet arbetade timmar ska öka så att Sverige år 2020 når EU:s lägsta arbetslöshet.

Sverige ska vara ett land i arbete. Investeringar görs nu i nya bostäder och infrastruktur, i företagande och på att utbilda människor till jobb. Så pressas arbetslösheten tillbaka.

De stora behoven i svensk skola möts nu med investeringar i lärarkåren, fler anställda, mindre barngrupper och i en jämlik skola. Så kan kunskapsresultaten höjas.

Klimatomställningen skyndas nu på för att det är nödvändigt för planetens framtid och för att det stärker landets konkurrenskraft och livskvalitet. Så tar Sverige täten i klimatarbetet. Detta är landets gemensamma framtidsprojekt.

Sverige tillsammans, för en ännu bättre etablering. Kommuner, regioner, civilsamhället, idrottsrörelsen, trossamfund, myndigheter, näringsliv och fackföreningar med flera bjuds in för att ta fram de bästa lösningarna för ett starkt svenskt mottagande.

Framtidens transport- och infrastruktursystem kan bidra till industrins utveckling genom att försörja industrin med transporter och att företag i Sverige kan leverera varor och tjänster såsom fordon och logistiklösningar.

Ett framtida fossilfritt transportsystem förutsätter såväl nya fordon som bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur. Samtidigt ger digitalisering och självkörande fordon radikalt nya förutsättningar för hur transporter och infrastruktursystem utformas och används.

En stor bostadspolitisk satsning genomförs


Ett investeringsstöd riktat mot mindre och energieffektiva lägenheter introduceras. En särskild stimulans införs för att snabbt uppföra fler studentbostäder. En byggbonus riktas till kommuner där det byggs nya bostäder.

Järnvägs- och vägunderhållet förstärks i hela landet, från norr till söder. Infrastrukturinvesteringar som leder till fler bostäder, bättre godstransporter och pålitlig arbetspendling prioriteras. Investeringarna i infrastrukturen ökar med drygt 40 procent fram till 2019.

Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer


Under året arbetas en ny forskningsproposition fram med ett tioårigt perspektiv.

Satsningen på miljö- och klimatteknik för att stärka företagens innovationskraft utökas. Investeringsstödet Klimatklivet riktas till det som ger störst effekt på klimatutsläppen. Den andra delen av Sveriges nya jobbagenda är en aktiv näringspolitik för fler och växande företag.

En strategi för nyindustrialisering tas fram


Den industrinära forskningen utvecklas. Sverige ska bli ett mer attraktivt land för investeringar inom modern industriell verksamhet.

Statens riskkapital reformeras för att stödja innovativa företag i hela landet. Företag i tidiga och växande utvecklingsskeden prioriteras. Innovationsrådet har hittills identifierat tre samverkansprogram inom Life science, miljö- och klimatteknik samt digitalisering.
En modern näringspolitik skapar jobb i hela landet.

Skogen - det gröna guldet


Skogen – det gröna guldet – ska bidra till fler jobb och brukas hållbart. Arbetet med ett nationellt skogsprogram fortsätter. Sveriges potential som turistdestination med fokus på natur- och ekoturism tas tillvara.

En livsmedelsstrategi arbetas fram för att öka produktionen i hela livsmedelskedjan och möta efterfrågan på ekologisk mat. En regionreform förbereds. Omfattande satsningar görs på bredbandsutbyggnad. Stödet till grundläggande kommersiell service till glesbygden utökas.
En exportoffensiv inleds.

Exporten underlättas för små- och medelstora företag. Svensk närvaro ökar på tillväxtmarknader. En samordningsfunktion, Team Sweden, ska effektivisera och stärka statens exportfrämjande. En exportstrategi presenteras under året.


Källa: Regeringsförklaringen


tisdag, september 20, 2016

Sveriges välstånd är byggt på innovativa och framgångsrika exportföretag

375 000 människor är arbetslösa Sverige. Samtidigt finns över 80 000 lediga jobb. Det är ett stort slöseri. Nu inleds arbetet för att förbättra matchningen och ta tillvara all kompetens. Ingen människas vilja att utbilda sig, förbättra sin kompetens eller gå framåt i karriären ska förslösas. Ett nytt kunskapslyft sjösätts med 50 000 nya utbildningsmöjligheter 2016.

Industrin och den industrinära tjänstesektorn är en tillväxtmotor i svensk ekonomi och har stor betydelse för vårt välstånd och gemensamma välfärd. Regeringen har tagit fram en nyindustraliseringsstrategi som ska bidra till att Sverige ska vara världsledande inom modern och hållbar industriell produktion – en produktion som är smart, flexibel, resurseffektiv och samtidigt erbjuder en attraktiv arbetsplats.

Nyindustraliseringsstrategi


Regeringen har nu tagit fram Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Strategin ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och göra investeringar i svensk industri mer attraktiva. Strategin har identifierat fyra utmaningar som industrin står inför; digitalisering, hållbarhet, kompetens och innovationskraft.

Sverige måste vara med i täten av både den digitala omvandlingen för att dra nytta av möjligheterna som kommer med den fjärde industriella revolutionen, och den globala gröna omställningen. Kompetens och innovationskraft är avgörande för att lyckas. Strategin är grunden för en kraftsamling för att främja industrins utveckling.

Källa: Faktablad smart industri


måndag, september 19, 2016

Om nyindustraliseringsstrategin i Sverige

Sverige har en stark industritradition och många världsframgångar att vara stolta över. Men landets teknik- och kunskapsförsprång kan inte tas för givet när konkurrensen hårdnar internationellt och när industrin står inför omvälvande förändringar, framförallt pådrivna av digitaliseringen och utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi.


Regeringen har därför tagit fram Smart industri – en nyindustraliseringsstrategi för Sverige. I strategin är fyra utmaningar identifierade:
  1. Digitalisering
  2. Hållbarhet
  3. Kompetens
  4. Innovationskraft
Dessa utmaningar lägger grunden för fyra fokusområden (Industri 4.0, Hållbar produktion, Kunskapslyft industri och Testbädd Sverige) som kommer vara utgångspunkten för arbetet med den handlingsplan som nu tar vid. 
 
Källa: Smart industri