torsdag, oktober 09, 2008

Beträffande min hälsosituation och bl.a. handproblem

Jag hittade en detaljerad berättelse som skrivits av AE. Det är en utförlig beskrivning och jag tar bara en kort bit för att få ge en inblick i AE:s problem som sammanfattas i nedanstående kommentarer.

"VÄRST av allt nu är att jag efter allt detta inte riktigt fått någon riktig diagnos på mina besvär i foten, nacken och fingrarna! Jag känner mig som en tiggare som åker in och ut till sjukhus och andra vårdenheter för att få smärtlindring och recept. Jag är trött på att bli ”bollad” mellan olika vårdenheter/institutioner. Jag känner mig som en försökskanin!"

2005-12-14 genomgick jag Karpaltunneloperation, utförd av ortopeden AK på Falulasarett. Stickningar fanns kvar och tyvärr blev det värre även i lillfingret också. Nytt neurofystest utfördes som visade att Karpaltunneloperation gav bra resultat, dock kund man inte förklara orsaken till att lillfingret började förlora känsel och styrka, nattliga kramper i handens lillfinger sida samt värken på handleden och handflatan. Jag fick en remiss till Sjukgymnasten på Falulasarettets ortopedmottagning, där det konstaterades att fingrarna/senorna på vä-hand hade blivit lite kortare. De tyckte att man skulle testa en pump 2 ggr/v i en månad och se om det hjälpte. Jag fick även en mjukhandskena som jag skulle använda nattetid. Detta hjälpte ca 10-20 %, dock har känseln i lillfingret nästan helt försvunnit. Det kändes meningslöst och fortsätta med pumpen, där man satt någon timme varje gång då effekten var så obetydlig.

Beträffande min hälsosituation: "Under hela min sjukdomsperiod- förutom direkt efter operationer - har jag, på ett eller annat sätt, försökt så gott jag kan fortsätta arbeta (deltid) som tandläkare eller på Nordenta AB i Enköping som produktspecialist eller som bedömandetandläkare på beställarenheten i Dalarnas landsting. Ibland vid svåra smärtperioder har det varit heltidssjukskrivning eller om möjligt endast pappersarbete/administrativt arbete på kliniken. När jag mådde lite bättre behandlade jag även patienter som endast led av snark och andningsuppehåll eller implantatpatienter. Denna form av arbete kräver mindre fysisk ansträngning och på så sätt belasta armar och nacken mindre.

Jag försökte en gång behandla patienter med tandbesvär. Dagen därpå var jag tvungen att stanna hemma p.g.a. värken i nacke och armar. Det var även svårt att hålla i borren p.g.a. darrningar och stickningar i händerna/fingertopparna. Även koncentrationssvårigheter, försämrad syn och trötthet som jag känner – till följd av alla mediciner jag tar och smärtan– har gjort arbetet med tandvård allt svårare. Att jag försökt arbeta var för mig ett måste för att dels minska på tablettintagen och dels för att komma ut och börja tänka..."


Läs mera. Vad har gått snett i detta fall? Jag kommenterar mera då jag har analyserat fallbeskrivningen.

Jag hittade även denna studie från 90-talet. Vibrationssakador har undersökts sedan början av 1900-talet.

I en undersökning om arbetsmiljön bland LO-medlemmar, 1995 framgick, att 44 % av männen, och 12 % av kvinnorna, totalt ca 700 000, utsätts för vibrationer i sitt arbet. Systematiska studier av vibrationer och deras inverkan på människan utfördes redan i början av 1900-talet. De som utsätts för handöverförda vibrationer riskerar skador i händernas och armarnas kärl, nerver, muskler och ben, vilket tillsammans benämns vibrations-skadesyndrom


Arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie
  • ISBN 91–7045–499–x ISSN 0346–7821 http://www.niwl.se/ah/ 1998:26
  • Skador och besvär av vibrationer – en jämförelse mellan kvinnor och män Sonya H Bylund

ARBETE OCH HÄLSA

  • Redaktör: Anders Kjellberg
  • Redaktionskommitté: Anders Colmsjö
  • och Ewa Wigaeus Hjelm
  • © Arbetslivsinstitutet & författarna 1998
  • Arbetslivsinstitutet,
  • 171 84 Solna, Sverige
  • ISBN 91–7045–499–X
  • ISSN 0346-7821
  • Tryckt hos CM Gruppen
Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning. Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbets- marknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet.

Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som
  • arbetsmarknad och arbetsrätt,
  • arbetsorganisation,
  • belastningsskador,
  • arbetsmiljöteknik,
  • hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem,
  • arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet,
  • kemiska riskfaktorer och toxikologi.

Totalt arbetar omkring 400 personer vid institutet. Forskning och utbildning sker i samarbete med bl a universitet och högskolor.
Skicka en kommentar