fredag, november 07, 2008

Handhållna Vibrerande Maskiner i Gruvarbete


Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner Medicinska aspekter

Gösta Gemne och Ronnie Lundström

Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utbildning och utveckling kring hela arbetslivet.

Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till:

  • Förnyelse och utveckling av arbetslivet
  • Långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad
  • Minskade risker för ohälsa och olycksfall

Forskning och utveckling sker inom tre huvudområden; arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Forskningen är mångvetenskaplig och utgår från problem och utvecklingstendenser i arbetslivet. Verksamheten bedrivs i ett tjugotal program. En viktig del i verksamheten är kommunikation och kunskapsspridning.


Mediracer Skandinavien bloggen vill också sprida kommunikation och delta i kunsakapsspridningen.


Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, som det skapas nya tankar som leder till utveckling. En viktig uppgift för Arbetslivsinstitutet är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer.

Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av arbetslivet. Arbetslivsinstitutet finns i Bergslagen, Göteborg, Malmö, Norrköping, Solna, Stockholm, Söderhamn, Umeå och Östersund. För mer information eller kontakt, besök vår webbplats
www.niwl.se


I slutet av 1992 publicerades i Arbete och Hälsa ett dokument med titeln ”Skador och besvär av arbete med handhållna vibrerande maskiner. Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation” (72). Ett av syftena med detta var att ge en bred översikt om den kunskap som är väsentlig för förståelsen av adekvat prevention. I detta ingick grundläggande exponeringsbegrepp för vibrationer, förekomst av vibrationsexponering och skador i det svenska arbetslivet och metoder för exponeringsmätning.


Här kunde den Mobila Mediracer nervkonduktivitetsmätningen nu komma in i bilden som ett diagnostiskt instrument.



Inverkan på hand-arm-systemets funktioner av arbete med handhållna vibrerande maskiner beskrevs – med tonvikt på kritiska effekter, dvs. sådana som pga. sin art och omfattning bör beaktas i preventivt arbete – liksom mekanismerna för deras uppkomst. Vidare beskrevs och utvärderades modeller för skaderiskbedömning, och förslag gavs på praktiska åtgärder för begränsning av vibrationsexponering eller dess verkningar. Slutligen gjordes det en sammanfattande kunskapsbedömning och utvärdering med avseende på rekommendationer
om preventiva åtgärder, och det hänvisades till behov av fortsatt forskning av vikt för kriteriearbete.


Jag plockar ut intressanta delar ur pdf-dokumentet på 83 sidor:

  1. Hundratals undersökningar har gett klara belägg för att det finns ett kvalitativt samband mellan vibrationsexponering och skador.

  2. Det har under senare år gjorts framsteg i forskningen om hur vibrationer påverkar hand-arm-systemets olika komponenter, hur vibrationer transmitteras från maskinen till handen och armen och hur mycket vibrationsenergi som tas upp i systemets olika delar.

  3. Vibrationsmätningar har visserligen gjorts (ofta med stor precision), men enbart på de maskiner och i de arbetsprocesser, som förekommit då studien utfördes. I de flesta fall har det inte kunnat lämnas säkra uppgifter om den förflutna effektiva exponeringens varaktighet, och den för ER-samband nödvändiga exponeringsbedömningen har därför blivit inadekvat.

  4. På sidan 8 hittar jag: "...Ett exempel på brister i dessa avseenden är studier, där uppgifter om exponering och besvär inhämtats från enkäter utan vibrationsmätningar liksom utan medicinska intervjuer och undersökningar."


    Nu börjar vi närma oss vad Mediracer kunde tillföra...


  5. Flera uteslutningar har gjorts eftersom de diagnostiska metoderna inte har beskrivits på ett sätt som övertygar om diagnosernas tillförlitlighet. I fråga om vaskulära symptom gäller detta t.ex. distinktionen mellan typiskt vibrationsrelaterade vita fingrar och en generellt dålig perifer cirkulation liksom brist på hänsynstagande till eventuella andra samtidiga åkommor, som kan bidra till cirkulationsstörningar. Neurologiska störningar förekommer i en rad olika tillstånd, och brist på upplysningar om huruvida dessa har beaktats minskar värdet av de rapporterade data.

  6. Studier av förekomsten av karpaltunnelsyndrom (KTS) hos vibrationsexponerade och uppkomstmekanismen för denna åkomma diskuterades utförligt i det ursprungliga dokumentet, och dessa avsnitt har utelämnats. Den mycket diskuterade frågan om vibrationsexponeringens roll vid uppkomsten av KTS har belysts i några nya rapporter på detta forskningsområde, och vissa kompletteringar har därför gjorts. Detta gäller studier där man använt sig av vibrationströskelbestämning för KTS och andra neurologiska störningar, som kan ha samband med vibrationsexponering.
Uppskattningen av hur många personer som vibrationsexponeras yrkesmässigt i Sverige är osäker och beror av informationskällan.

Både 400 000 och så många som 800 000 är siffror som nämnts i SCBs statistik. I en enkätundersökning bland LO:s medlemmar har det uppskattats att 120 000 kvinnor besväras av vibrationer i sitt arbete. Exponeringen och arbetssätten varierar emellertid starkt mellan yrkesgrupper och mellan individer. I vissa yrken sker exponering bara sporadiskt. Även om arbetet i en del yrken kräver daglig användning av de vibrerande maskinerna under många timmar, kan användningen över tid förändras, så att korta eller långa perioder kan vara exponeringsfria.

Nervfunktionsstörningar

Skadliga effekter på nervfunktioner hos vibrationsexponerade är troligen utbredda, men det finns än så länge få säkra epidemiologiska data beträffande omfattningen av detta i Sverige. I den tidigare nämnda enkätundersökningen var prevalensen av domningar (dvs. sensibilitetsnedsättning) i händerna på dagtid

  • 29% bland betongarbetare,
  • hos elektriker 23%,
  • plåtslagare 45%,
  • svetsare 66%,
  • montörer 17% och
  • skogsarbetare 38%
  • jämfört med 6% bland skyddsingenjörer.

I samtliga dessa grupper var oddskvoterna signifikant förhöjda. Det är en allmän erfarenhet att de patienter som utreds på de yrkesmedicinska klinikernas för misstänkt vibrationsskada ofta uppvisar funktionsnedsättning beträffande känsel-, vibrations- och temperatursinne.

Dessa nervfunktionsstörningar utgör därför en av de kritiska effekter som bör beaktas i kriteriesammanhang.

Karpaltunnelsyndrom har i Sverige rapporterats förekomma i stor utsträckning i vissa yrkesgrupper som arbetar med vibrerande maskiner, t.ex.

  • betongarbetare,
  • plåtslagare och
  • svetsare.

Vibrationers eventuella roll för uppkomsten av denna åkomma är inte klarlagd. Som beskrivs närmare i avsnitt 3.4.2 spelar repetitiva rörelser och handställningar (speciellt i samband med kraftiga grepp) en dominerande roll vid utvecklingen av syndromet. Det är därför inte möjligt att för preventivt arbete betrakta karpaltunnelsyndrom som en kritisk effekt enbart av vibrationsexponering.

Som sagt, rapporten är 83 sidor lång och jag fiskade fram några punkter som hänvisare till användning av Mediracer för att diagnostisera personer som arbetar med vibrerande maskiner.




Skicka en kommentar