Rapporten är 83 sidor lång men innehåller intressanta möjligheter för utnyttjandet av det mobila Mediracer diagnostik-instrumentet för nervkonduktivitetsmätning av patienter som uppvisar karapaltunnelbesvär.
En troligen väsentlig orsak till karpaltunnelsyndrom är ergonomiska arbetsfaktorer, främst repetitiv handledsböjning och -sträckning av handleden, som på olika vägar leder till en nervpåverkan.
Inflammation av höljet till fingerböjsenorna (synovit) och därav följande ödem kan framkallas genom långvarigt arbete med sådana rörelser. Ödemet och synoviasvullnaden ger upphov till en tryckökning i karpaltunneln.
Detta åstadkoms emellertid också redan genom böjning och sträckning av handleden. Möjliga orsaker till att nerven får minskat utrymme vid sådana rörelser, och därmed kan komprimeras, har angetts vara att
- (a) den just proximalt om handleden inte så lätt kan förskjutas vid handledsflexion;
- (b) karpaltunneltaket (retinaculum flexorum) har en skarp proximal rand som trycker mot nerven när handleden är böjd;
- (c) främre delen av os lunatum ett av mellanhandsbenen, roterar under handledsflexion och skjuter i riktning mot handflatan in i karpaltunneln, som därvid blir trängre.
Det är vidare naturligt, att en snävare kanal ökar risken för mekanisk påverkan och tryckökning.
Man kan därför också tänka sig, att personer med konstitutionellt snävare tunnel (och därmed större känslighet för tryckökning) löper större risk att utveckla KTS, men hittills utförda studier av personer med denna åkomma har inte kunnat bekräfta detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar