Karpaltunnelsyndrom är vanligare än vi tror

Upp till 15 % lider ibland av karpaltunnelsyndrom! Oj då. Jag minns då jag började skriva om ämnet så brukade jag ibland på nätterna fundera om jag själv lider av problemet pga flitigt tangetbordsarbete. Min högra hand visade symptom, men jag försökte förklara bort känslan.

Jag lärde mig snart att ta bättre ställning framför datorn.

Mediracer's nya broschyr antyder att det inte skulle skada att låta sig testas. Det visade sig för några månader sedan, då jag besökte ögonläkaren, att det var dags att byta glasögon. Nu har jag bättre brillor med dataskärmsoptimering och ergonomin framför datorn har också förbättrats och handen har inte mera domnat eller visat irritation på natten.

Jag lärde mig också tidigt att datoranvändandet inte är en tillräcklig orsak till karpaltunnelsyndrom, men det var ändå bra att korrigera arbetsergonomin på kontoret.

Men 15 %, det är ju 150 000 i en miljonstad typ Stockholm och 3 till 5 % är 30 000 till 50 000 personer. Det är stora mängder. Tänk vad detta betyder när man har som utgångsläge över nio miljoner innevånare i Sverige (9 234 209 enligt Wikipedia).

Datorarbete och karpaltunnelsyndrom – inget påvisat samband

Jag hade en diskussion över Skype till Indien och risken för karpaltunnelsyndrom och intensivt datorarbete dök upp under diskussionen. Kände mig angelägen att ta upp frågan igen och titta på vad forskare i olika länder säger om sambandet.

Karpaltunnelsyndrom är den vanligaste perifera kompressionsneuropatin med en befolkningsprevalens på cirka 4 procent. Den patofysiologiska grunden för karpaltunnelsyndrom tros vara förhöjt vävnadstryck i karpaltunneln, men eftersom den exakta orsaken till detta ofta är okänd (idiopatiskt karpaltunnelsyndrom) har olika orsaksteorier presenterats, däribland arbetsrelaterade handaktiviteter.

Intensivt tangentbordsarbete tycks till och med minska risken, skrivs i MEDICINSK KOMMENTAR av...

• ISAM ATROSHI, docent, överläkare, ortopediska kliniken Hässleholm–Kristianstad, Hässleholms sjukhusorganisation Isam.Atroshi at skane.se
  
  
• JANE FRØLUND THOMSEN, med dr, överläkare, arbejdsmedicinsk klinik, Glostrup Hospital, Region Hovedstaden, Glostrup, Danmark

Dessa har huvudsakligen klassificerats enligt graden av repetitiva rörelser, kraft och handledsposition. Högre prevalens av karpaltunnelsyndrom har rapporterats
dels bland vissa yrkesgrupper, dels vid vissa typer av arbetsrelaterade handaktiviteter.

Datorarbete kräver repetitiva fingerrörelser men vanligtvis varken stor kraft, repetitiva handledsrörelser eller extrema handledspositioner.

Datorarbete har dock i olika sammanhang kopplats till karpaltunnelsyndrom. Med tanke på att en allt större andel av befolkningen använder dator allt mer är det viktigt att studera eventuellt samband.

För detta syfte är evidens från framför allt epidemiologiska studier av störst relevans. Vi [ISAM ATROSHI och JANE FRØLUND THOMSEN] sammanfattar här resultaten från tre aktuella epidemiologiska studier gällande samband mellan datorarbete och karpaltunnelsyndrom.

• läs mer Fullständig referenslista i http://ltarkiv.lakartidningen.se
• läkartidningen nr 21 2008 volym 105

Karpaltunnelsyndrom nämns ofta som en av hälsoriskerna vid intensivt datorarbete. Den samlade evidensen från tre aktuella studier visar att intensiv tangentbordsanvändning inte leder till ökad risk för karpaltunnelsyndrom (en populationsbaserad studie visar till och med minskad risk).

För datormusarbete finns inte tillräcklig evidens för riskökning. Datorarbete har inget påvisat samband med karpaltunnelsyndrom.

Löntagaren 4.3.2005 2/05 arbetsmiljö opera musiker

Jag har skrivit om barberare och fiskare med handproblem och karpaltunnelsyndrom. Yrkesmusiker är också en en utsatt arbetsgrupp. Hur står det till med karpaltunnlarna i våra stora orkestrar?

Löntagaren 4.3.2005 2/05 arbetsmiljö opera musiker: "En och annan musiker sträcker ut benen, söker en bekväm position på den ställbara stolen. En stol är annorlunda, högre och rund och saknar ryggstöd. På den sitter en späd, blond kvinna — Liisa Karikuusi-Pihlaja spelar II violin och har på Operans bekostnad fått en specialstol.

"Fysiken sätts på prov", skriver Löntagaren och fortsätter:

Liisa Karikuusi-Pihlaja började spela violin då hon var åtta år. Tolv år gammal började hon spela i Kouvola stadsorkester. Finlands Nationalopera har varit hennes arbetsplats sedan 1982.

– En vanlig arbetsvecka för oss i orkestern innebär jobb fyra kvällar och tre dagar. Arbetsdagen är tudelad, vi övar från klockan 11 till 14 eller 14.30. På eftermiddagen har vi 'ledigt', nåja vi förbereder oss för kvällens föreställning: äter, vilar, övar. Klockan 19 tar arbetet vid igen och slutar kring klockan 22, eller 22.30, berättar hon.

Om det inte är en Wagneropera vill säga. Då kan föreställningen räcka i fyra, fem timmar. I Wagners Rheingold spelar orkestern utan paus i 2.45.

– Vi violinister spelar ofta nästan utan paus — våra stämmor har vanligen bara några takter i följd då vi inte spelar. I princip sitter vi i samma ställning med armen i upphöjt, vågrätt läge i flera timmar. Och en opera pågår åtminstone tre timmar jämfört med en symfonikonsert som varar 1½ till 2 timmar, påpekar Karikuusi-Pihlaja.

Helge: Bord man bjuda på Mediracer på arbetsplats undersökningar åt musiker?

Hur syns karpaltunnelsyndromet i pressen?

Jag var in och tittade Aftonbladet "Mina fingrar somnar och svullnar?" frågan som publicerades den 2006-07-18.

"Är en tjej på 34 år med stor överviktigt - väger 106 kg till mina 170 cm. Har stora problem med mina händer, de sover varje natt och jag kan knappt utan att hjälpa till räta på mina fingrar när jag vaknar, de sover och känns tjocka som prinskorvar (kan bita i dom utan att ha känsel). Är likadant i båda händerna, sen när jag vaknat är jag öm i mina fingerleder hela dagen."

• stora problem med händerna
• svårt att räta på fingrarna då hon vaknar
• känns tjocka som prinskorvar
• kan bita i dom utan att ha känsla
• problemet likadant i båda händerna
  

"Ska jag städa eller liknande får jag kramp känsla vid mjukdelen (kudden) vid tummen. Börjar bli rädd och orolig för det är ju uppenbart att något inte stämmer. Opererade höger handen för Carpal tunnel för ett par år sedan med nu är det likadant igen. Mina hand problem gör det svårt att sova om nätterna så jag är aldrig utsövd och det är något jag behöver vara i mitt jobb med dementa. Kan du ha någon aning om vad det är för fel på mina händer?"

• hon är orolig: svårt att sova på nätterna
  
• den högra handen har opererats för karpaltunnel
• får kramp då hon skall städa
  
• svårt att utföra jobbet (nedsatt arbetsförmåga)
  

"Lider även av psoriasis (som bröt ut när jag för 3 år sen gick in i väggen), men har bara lite utslag vid armbågarna, höger ben och pyttelitet i hårbotten - kan detta vara orsaken? Har även problem med smärtor i min rygg, kan knappt ändra ställning när jag ligger, skär som knivar och skulderbladet krampar", skriver hon.

"Vill helst skrika av smärta när jag ligger men biter ihop. Detta är ett jätteproblem för mig, har pratat med er sjukgymnast och fick rådet att kontakta läkare för grundlig undersökning."

• Hur många lider av problemet, men söker inte läkarhjälp?
  

Men känns fånigt att be om en undersökning för att man har ont i fingrarna. Och ärligt talat är jag även rädd för att gå dit ifall jag är allvarligt sjuk, vet inte om jag skulle orka höra det.

• Är det vanligt att patienter tycker att det är "fånigt att besöka läkare?"
  

Läkaren Lena Jonasson tar ställning till frågan och föreslår att "tjejen 34 år" kan opereras en gång till.

"Det låter som om Du har s.k. karpaltunnelsyndrom i dina händer. Även om Du är opererad för detta en gång kan det komma tillbaka. Besvären beror på att det blir alltför trångt och svullet, särskilt nattetid, för dina nerver som går i handleden. En vanlig orsak till karpaltunnelsyndrom är just övervikt. Andra orsaker kan vara långvarigt monotont arbete med händerna eller minskad ämnesomsättning. Du bör absolut söka läkare."

• Hur bra känner allmänläkarna till problemet?
• Diagnostiken i Sverige har organiserats enligt samma mönster som i Finland?
• ENMG undersökning kräver besök hos neurofysiolog
• Betalar sjukförsäkringen karpaltunneldiagnosen?
• Vad kostar en operation i Sverige?
• Hur många diagnostiseras årligen?
• Antalet karpaltunneloperationer?
• Hur långa vägar får man åka till en specialist?

Mediracer är en metod som möjliggör en distribution av karpaltunneldiagnostiken till arbetshälsovårdare och allmänläkare. EKG-apparater finns säkert på alla hälsostationer. Varför inte också en bärbar apparat för karpaltunneldiagnostik?

Mediracer On-line tjänster

Jag har bloggat om karpaltunnelsyndromet på svenska sedan slutet av september 2007. Besökarantalet har stigit från ett tiotal per dygn till över hundra per dag. Veckosluten har lägre besökarfrekvens.

Tanken har varit att skapa en bild om hur bloggare, läkare, hälsovårdspersonal och studerande skriver, bloggar och kommenterar om karpaltunnelsyndromet.

Rätt få kommenterar, men besökarkartan visar att vi har besökare från Sverige, Danmark och Island. Rätt många finnar läser bloggen nu och då.

Jag vill utveckla bloggen från det allmänna om CTS, karpaltunnel, karpaltunnelsyndrom till att specifikt svara på frågor som specialister och arbetshälsovårdare kunde ha om hur Mediracer används.

1. Vad kostar Mediracer?
2. Vad kostar elektroder och andra bruksartiklar
3. Diagnostiken kan utföras av en hälsovårdssjuksköterska
4. Telemedicinsk diagnotik-service
5. Hur organiseras verksamheten i praktiken?
6. Hur många undersökningar per timme?
7. Patientunderlaget: hur många per månad för att motivera ett köp?

Jag vill gärna behandla dessa frågor on-line. Tanken med detta är att betjäna kunder i länder som ligger längre bort. Det vore intressant att föra en dialog med potentiella användare som tänker att "visst kunde jag köpa en utrustning men jag behöver mera information om hur diagnostik-tjänsten organiseras och vilka fördelarna är..."

Bloggen har behandlat CTS - karpaltunnelsyndromet på ett allmänt plan, men jag vill ta diskussionen flera steg närmare de konkreta frågeställningarna neurofysiologer, handledskirurger och arbetshälsovårdare har.

1. Från allmänna frågeställningar till hur diagnostiken organiseras
2. Praktiska råd
3. Teknisk rådgivning

Det hjälper ju inte patienterna om man vet att det finns en alternativ och billigare metod jämfört med ENMG -undersökning, om tjänsten inte är tillgänglig i närheten av ens hem eller arbetsplats.

Frisk- och hälsovård i samband med köpcentrum

Vi hade en diskussion in Finland i början av årtusendet om hur man kunde placera frisk- och hälsovård i samband med köpcentra och andra tjänstelandskap. Utvecklingen har gått i den riktningen. Hur ser det ut i Sverige och andra Skandinaviska länder? Orsaken till denna frågeställning är placering av Karpaltunnelsyndrom diagnostikenheter på ställen med hög besöksfrekvens. Kunde detta leda till en lägre tröskel för att söka hjälp i tid?

1. Patienterna skulle vinna
2. Arbetsgivare skulle vinna
3. Samhället skulle spara kostnader
4. Snabb diagnostik vore en stor fördel för tidiga åtgärder
5. Bättre arbetshälsovård via tillgång av tjänst på platser som ofta besöks av patienter / kunder
   

En promille av dem som lider av Karpaltunnelsyndrom undersöks och behandlas. Men CTS förekommer bland 3 promille av befolkningen. ENMG undersökningarna är dyra. Mediracer möjliggör en ny undersökningsmodell. En sjuksköterska med specialisering kund väl utföra själva undersökningen och diagnoserna kunde skickas till Mediracer sjukskötaren från en diagnostikcentral över Internet.

Optiker och ögonläkare har länge haft ett nära samarbete. Optiker har länge funnits i köpcentra och längs välfrekventerade gator i större och mindre städer. Specialundersökningar gjorda av ögonläkare och specialsjuksköterskor kostar lika mycket som karpaltunneldiagnostik. Kanske vi borde tänka på en ny tjänste- och affärsmodel? Tandläkare har också placerat sina lokaler i köpcentra. Varför inte specialsjukvård? Telemedicinsk service kan ta hand om diagnostiken.

LOKALER I KÖPCENTRA?

Fastighetsinformation: I Värmdö Köpcentrum finns ca 30 butiker med tyngdpunkten på dagligvaror, konfektion, service samt hem och fritid. Dessutom finns lokaler för frisk/hälsovård samt flera kontor på baksidan.

Angered Centrum planerades på 1960 talet som ett stadsdelscentrum för de nordöstra delarna av Göteborg. Stadsdelen beräknades innehålla 45000 lägenheter och folkmängden beräknades växa från 5000 personer år 1967 till ca 125000 personer år 1980.

Helge: Göteborg har bilindustri och det kan tänkas att ett befolkningsunderlag på 125 000 kunde kräva 3 till 5 Mediracers.

Stadsdelen Angered är uppdelad på två stadsdelsnämnder, Gunnared och Lärjedalen och f.n. bor det ca 40000 personer varav ca 30% är utländska medborgare i ca 12000 lägenheter. Ca 65 % av lägenhetsbeståndet ägs av allmännyttan.

I Angeredsområdet bor ca 40000 personer. Inom drygt 10 minuters bilavstånd från Angered Centrum uppgår befolkningen till ca 100000 personer. Angeredsbron, öppnad i december 1978, gör Angered Centrum attraktivt även för Hisingsbor.

Helge: En specialsjukskötare med kompetens att använda Mediracer.

Industrietableringarna i Angeredsområdet har efterhand ökat och idag finns ca 80 industriföretag. Hösten 1984 öppnades Angereds gymnasium med bibliotek och sporthall. Gymnasiet har ca 1600 elever.

Angered Centrum invigdes den 26 oktober 1978 av HM Konung Carl XVI Gustav. Göteborg och dess norra stadsdelar fick därmed ett efterlängtat storcentrum med varuhus och mer än 40 specialbutiker.

Angered Centrum har också en utvecklad samhällsservice, fritidscentrum, teater, skolor, hälsovård, försäkringskassa, apotek, polis, post, kontor, pressbyrå med gatukök, bensinstation med bilvårdsanläggning, automatstation med bensin och mycket annat.

Sjukvårdsrådgivningen - VårdWeb - Västra Götalandsregionen

Sjukvårdsrådgivningen - VårdWeb: "Kan vara tecken på diabetes eller reumatism Karpaltunnelsyndrom är vanligare hos personer med diabetes mellitus.

• Besvären kan vara det första tecknet på att man håller på att utveckla diabetes.

Symtomen är också vanligare om man har ledgångsreumatism eller minskad hormonproduktion från sköldkörteln, hypothyreos.

Vibrerande verktyg kan orsaka besvär Om man är högerhänt är det oftast den högra handen som drabbas av karpaltunnelsyndrom.

Förklaringen är att besvären har samband med att man har belastat den högra handen. Vänsterhänta drabbas oftast i sin vänstra hand.

Ibland är båda händerna påverkade. Vid enformigt arbete eller arbete med slagborr eller andra vibrerande verktyg har man större risk att drabbas.

Besvären är speciellt vanliga hos till exempel motocrossförare, om man ofta arbetar med slagborr eller om man i sitt arbete ständigt upprepar samma handrörelse."

Så undersöks man

Hos läkaren eller kiropraktorn får man göra olika undersökningar:

• Man blir undersökt med olika tester för att pröva nervernas och musklernas funktion. De domningar och stickningar som man känt nattetid brukar kunna framkallas genom att handleden böjs maximalt under några minuter, eller genom att den som undersöker klappar eller slår mot insidan av handloven med fingertopparna. Ofta räcker det med dessa enkla undersökningar för att man ska få rätt diagnos.
  
  
• Man kan också ha svårt att uppfatta vibrationer mot fingrarna. Hur känslig man är för beröring i fingertopparna testas med en nål eller en mjuk borste.
  
  
• Genom att styrkan i tumgreppet testas kan den som undersöker bedöma hur påverkad muskulaturen blivit. Har man haft besvären länge går det att se att musklerna i handflatan blivit tunnare.

Andra undersökningar

När det inte är helt klart vad stickningarna och domningarna i handen beror på kan läkaren skriva en remiss till en ytterligare undersökningar:

• En undersökningsmetod, som kallas elektroneurografi eller ENG, mäter hur nervimpulsen sprids i medianusnerven. I vissa fall kan detta prov visa att allt är normalt även om man har karpaltunnelsyndrom. Därför kan denna undersökning inte helt utesluta att nerven är påverkad.
  
  
• Genom att ta blodprov kan man få reda på om det är diabetes eller ledgångsreumatism som är orsaken till besvären.
  
  
• Man kan också lämna blodprov för att utesluta att man har brist på järn, vitamin B12 och folsyra. Om man har brist på dessa ämnen blir nerven extra känslig och lättpåverkad.
  
  
• Om sköldkörteln inte fungerar som den ska kan det också påverka nerven. Därför kan det vara bra att få sköldkörtelns funktion kontrollerad genom ett blodprov.

Vad säger Lagen om god arbetsmiljö?

Vad säger lagen ?

Enligt arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete har arbetsgivaren skyldighet att ”vidta alla åtgärder” för att hålla en så säker och bra arbetsmiljö som möjligt.

I arbetsmiljölagen står det även att den anställde ”aktivt ska delta i miljöarbetet för att åstadkomma en god arbetsmiljö”.

Detta innebär att var och en måste skaffa sig så mycket information som möjligt om alternativa arbetsmetoder och redskap för att sedan kunna påpeka brister och föreslå förbättringar utifrån dina personliga förutsättningar.

Detta innebär alltså att båda parter har skyldigheter att se till att uppnå en god arbetsmiljö.

Ett datorrelaterat arbetsmiljöproblem:

Karpaltunnelsyndromet


Författare: Linda Högkvist

Kurs: Miljökunskap A, 5p

Fördjupningsuppgift

Miljökunskap A, 5p

2003-06-10

Linda Högkvist,

dva98lht (at) cs.umu.se